Tävling – Vinn Gratis Medlemskap!

Här postar du de främsta sakerna som hindrar dig ifrån att nå dina önskade vikt- och fettförbränningsmål & Hur ett Medlemskap på GI V.2.0 skulle förändra saker och ting för dig

gi tävling

Vi kommer att varje månad belöna de två främsta mest genomtänkta och ärliga svaren med fullständigt medlemskap till 26-veckors kursen (Värde på ca 1000 kr).

Bli en utav dem första som postar på vår nya blogg!

{ 82 comments… read them below or add one }

1 G-B Åström November 10, 2008 at 8:52

Åhhh, tänk om man kunde vinna detta.

Det vore en riktig dröm.

Tror på nåt sätt att detta är bästa sättet. Men hur ska man kunna veta….när det är så mycket olika i omlopp på marknaden. Det är endast den personliga erfarenheten som kan ge det rätta svaret.

Men jag har en tro på detta, efter det lilla jag sett/läst…

2 Linda November 13, 2008 at 21:19

Hej!

Jag ska erkänna att min största “bov” till för mkt vikt är all onyttig mat jag stoppar i mig. Jag är ett stort fan av chips och snabbmat. Jag är dålig på att planera middagar. Då hungern sätter in vill jag ha mat direkt och då blir det oftast ngt snabbt och onyttigt. Sen har jag inte kunskapen i vad jag bör äta för att äta rätt. Är ganska aktiv med mina hundar men det räcker inte för mitt intag av fel mat är större. Jag har 10 par jeans i garderoben som är mitt mål att komma i någon gång. De kunde jag ha för 4 år sedan när jag träffade min nuvarande sambo. Nu stannar de övanför knäna och kommer inte längre upp. Det är smärtsamt att gå och köpa större storlekar hela tiden så därför gömmer jag mig gärna i mina “hundkläder” som är stora mysbyxor och tröjor. Snälla hjälp mig att återfå min självsäkerhet och ge mig motivation till ett nyttigare liv!
Linda

3 Karin November 14, 2008 at 14:04

Den som hindrar mig är jag själv.
HJÄLP!

4 Lilianne Andersson November 20, 2008 at 15:45

Hej, är en av de som provat alla metoder man kommer över och blir deppigare och deppigare över att inte lyckas. Men jag vill verkligen bli bättre på detta med maten för även att jag nu börjat träna igen så vet jag att det inte kommer bli helt bra utan att maten blir rätt också. Tror inte att man får hållbart resultat utan att ha rätt träning/aktivitet till rätt förbränning. Men jag behöver verkligen hjälp med maten, någon att fråga , få stöd och peppning i både matfrågan och träningen.
Har nu 15 kg jag behöver göra något åt. Är 33 år fått mina barn yngsta är 6 år. Jag vill inte ha denna övervikt resten av livet, jag vill bli mig själv igen…Hoppas att GI blir min väg…

5 Camilla November 27, 2008 at 22:25

Tja, var ska man börja…Har brottats med övervikt hela livet. Lyckades med hjälp av ´GI-viktkoll gå ner 16 kg – trivdes ypperligt. Min dotter påminde mig då att min enda och mycket dåliga anledning till att röka inte längre fanns. Sagt och gjort – JAG SLUTADE RÖKA! Det gick ganska fort upp på vågen…en dag small ett ledband i knäet, tyngden som delvis orsak men även lite oflyt! Envis som jag är vill jag inte ge mig, jag har nu efter 23års rökning inte rökt på ett år. Men jag håller på att vackla…har just nu inte ett korvöre över at bli medlem i ert program som låter rätt!
Snälla låt mig vinna – jag kommer att bli en bra reklampelare då jag bestämt mig för att vinna över både överskottsfett och cigg! :-)

6 Yvonne December 10, 2008 at 20:33

Det som hindrar mig från viktminskningen är att jag vet inte var jag skall börja, hur jag skall börja och hur jag skall orka. Min motivation är stor, men jag är ensam och då faller den snabbt.
Jag är fet, farligt fet, inga 10 kg plus, inga 20 kg plus utan mycket, mycket mer. BMI för fetma går vid 30 och det har jag paserat med enorm råge.Jag är rädd för att inte kunna se min 2 åriga son växa upp, jag måste gå ned för att kunna vara en mor.

Jag har provat allt som finns, mediciner av läkare, viktväktarna mm. Just nu går jag på pulverdiet och mår skit. Jag lever dock i tron om att operation inte är den enda lösningen, utan jag tror att GI kan lära mig att äta på ett bra och sunt sätt och samtidigt minska i vikt. Jag vill kunna leva, men endå gå ned i vikt. Inte för att bli fin i några kläder utan kunna minska hälsoriskerna och leva i många år till tillsammans med min son…

Jag tror att ett medlemskap hos er skulle förbättra mina framtidsutsikter enormt mycket.

7 ulrika December 18, 2008 at 0:10

hej mitt liv har inte varit så kul det närmsta året. Vill ta tagi mitt liv börja må bättre för både mig själv och andra. går upp och ner i vikt kan inte hålla vikt ner. jag och min man kämpat i 4 år att vi ska få barn tillsammans men min övervikt blir jag inte med barn =(. mycket runt mig som är oroligt också har en son med adhd som tyvärr inte bor än med oss. jag behöver stöd och hjälp att gå ner i vikt + att behålla vikten hoppas ni kan hjälpa mig

tusen tack så länge ullis

8 Angie January 2, 2009 at 16:30

De främsta saker som hindrat mig hitils är dålig självkännsla, efter att ha inte direkt åkt jojo utan snarare ökat lite för varge gång jag provat något nytt, framförallt olika sorters pulverdryck. Att jag inte riktigt vet vad eller hur jag ska laga rätt sorts mat. Jag menar är man 1,58cm. och väger nästan 72kg. då är det inte roligt längre. Kommentarerna kommer både hemmifrån och jobbet. Jag har tre barn och född på tidiga sextitalet, så ni kanske förstår att denna resa med GI känns som sista utvägen. Har redan sökt medlemsskap men vem vet jag kanske behöver långt sammarbete, lycka till där ute Mvh Angie

9 Milli January 2, 2009 at 22:27

Största hindret för mig är att jag ärligt talat är för lat….har faktiskt inget att skylla på varför jag inte sätter igång. Är mammaledig med min dotter på 4 månader och har gått ner alla graviditetskilon jag gick upp men jag vägde ca 10 kg för mycket redan innan jag blev gravid. Har hört nånstans att amning är rena mirakelkuren för att gå ner i vikt men fungerar inte på mig i allafall. Bor på landet där det finns fin natur att promenera i alldels utanför fönstret, Bara att stoppa bebben i vagnen och knata iväg…men inte då, sitter dag ut och dag in och ser på talshow efter talkshow och tänker att jag verkligen borde sätta igång. Men här sitter jag fortfarande, Så det enda jag kan komma på som hindrar mig är ren lathet och kanske brist på insperation. Var till tandläkaren för någon vecka sen och hon sa till mig när dom skulle ta rönkenplåt,-jaha och du är gravid va?…då bestämde jag mig, nu jäklar får det va nog…så nu sitter jag här och letar insperation,, Och faktiskt känner jag mig riktigt laddad nu, Att få ett medlemsskap här skulle va som att få en spark i baken att sätta igång. Planerar att skaffa en till bebis om ett år eller så men om jag inte går ner i vikt först så kommer jag inte orka en graviditet till då säger nog ryggen och resten av kroppen tack o hej….Så för mig skulle det betyda ett rikare liv, mer energi att ta hand om min dotter och min son på sju år, att få känna mig smal o snygg igen efter graviditeten och helt enkelt må mycket mycket bättre…..

10 Anita Rickard Berg January 4, 2009 at 19:57

Jag får utslag bara jag hör ordet “fitness o friskis o svettis”.
Förstår att jag måste motionera, men skulle aldrig klara av det på detta sätt, tycker att det är urtråkigt. Blev så lycklig när jag trodde att nu kunde jag verkligen gå ner mina 6 kilo i vikt med att äta rätt, jag förstod att jag kunde äta både ost, smör och grädde, naturligtvis i rätt mängd. Vad händer, plötsligt så kommer detta med träna, träna in i bilden igen, jag spyr på det..
Kan det inte räcka med att jag har tre hundar som måste promeneras med varje dag. Är jaqg helt hopplös.
MVH
Anita Rickard Berg

11 Marika Busk January 5, 2009 at 10:48

Jag är oxå en av dem som prövat de flesta metoder för viktminskning. Har varit kraftig och tjock ända sedan jag var liten. Har visst lyckat gå ner ca 25 kg som jag oxå lyckats hålla borta i över tio år men för detta få jag kämpa mycket och det är så himla tråkigt. Livet är inte roligt när man ska leva på sallad och mat som innehåller så lite fett som möjligt och bra mår man inte heller. Har dessutom familj och hård träning och den typ av diet jag behöver hålla för att inte gå upp fungerar inte bra tillsammans. När jag träffade en vän till mig på nyårsafton berättade hon för mig att hon från läkare fått rådet att börja med den kost mm som ni rekomenderar och bestämde mig för att prova. Känns verkligen annorlunda eftersom alla dieter jag tidigare provat har gått ut på så lite fett som möjligt, light produkter osv vilket oftast slutar med att jag ger upp. Nu känner jag verkligen att detta är något som jag kan följa strikt utan att ” livet blir tråkigt “. Är dock lite svrårt för mig då det är helt annorlunda än det jag tidigare provat. Tack snälla för alla goda råd så här långt.
Med vänli hälsning
Marika

12 Maria January 6, 2009 at 11:10

Jag är ensam och skulle behöva en “vän” som varje vecka gav mig direktion och vägledning. Detta skulle vara otroligt värdefullt. För alla goda råd och dyl i veckotidningar, böcker mm. kan väl vara bra men det är inte någon kontinuitet i det.
Min pojkvän är ok och håller undan sina godsaker men han har inget behov eller intresse av kostomläggning och motion som jag har. Jag har även en mamma som också är intresserad av att förändra sitt liv, men hon är snart 80 och det här med datorer är inget för henne, jag skulle bli en länk mellan detta program och henne. Så ett medlemskap för mig skulle innebära hjälp för två personer att må bättre.

mvh Maria

13 Iréne January 8, 2009 at 0:03

För 4,5 år sedan råkade jag ut för en olycka där jag blev av med båda mina underben. Med proteser kom jag snabbt på benen igen men det är lixom inte lika lätt att nu hitta en träningsform som fungerar då jag måste planera varje steg så att energin ska räcka hela dagen.

Mitt andra dilemma som påverkar min vikt är att jag intar dels en medicin som har viss viktuppgång som biverkning. Dels en annan medicin som också är livslång och som nu slagit ut sköldkörteln funktionen så att jag numera inte tycks kunna behålla balans och vikt hur jag än äter och trots att jag äter Levaxin.

Så jag undrar alltså om man på något sätt kan skräddarsy en kostform som ger hälsa och välbefinnande trots mina förutsättningar. Självklart vet jag att formen finns, det är bara svårt att på egen hand hitta den :) Jag brinner för kost och hälsa och personlig utveckling, kanske kan Ni bidra till tips!

Tacksam för rapport och svar

Mvh Iréne

14 Jennie January 11, 2009 at 18:08

Hej!

jag skulle väldigt gärna vilja vinna ett meddlemsskap hos er, har testat några metoder tidigare, och efter några veckor med dessa såhar jag tröttnat. Blir nyfiken på ert koncept, men känner att jag inte har råd nu eftersom jag är mammaledig och då är inte ekonomin den bästa. Även om viljan att gå ner i vikt består. Har 20kg som skulle behöva försvinna och förvandlas, som sakta har krypit fram och satt sig på mig genom åren. Och det börjar kännas nu, trött, onda leder, ömma fötter, kläder som inte passar, och det enda som känns bekvämt är stora pösiga sweatshirts……och därifrån vill jag.
Hoppas ni kan hjälpa mig på något sätt.

Hälsningar
Jennie

15 Therese January 20, 2009 at 6:26

Jag och bantning/viktnedgång…. har aldrig hört ihop. Tråkigt, när man har minst 20 kg övervikt.
Känns som om jag har de sämsta förutsättningarna som kan bli.
1. Jag är väldigt LAT! Både vad det gäller att ta tag i saker, laga “specialla” maträtter.
2. Jag verkligen ÄLSKAR mat! När man är ute på restaurang äter jag hellre mer mat än efterätter. Äter större mängder än alla andra. Om någon lämnar mat i mitt sällskap kan jag verkligen sitta och tänka att det där skulle jag vilja ha också. Försöker stå emot. Ofta frågar jag… Jag äter alldeles för fort för att jag är så hungrig. Mättnadskänslan kommer inte förrän jag har ätit alldeles för mycket. Tror jag är besatt av mat.
4. Måste man motionera? Åh vad jobbigt och tråkigt! (Lathet). Försöker att ta tag i det med jämna mellanrum, promenader o så… men faller helst ner i soffan istället. Skyller gärna på saker, dåligt väder, förkylning o liknande.
3. Har fruktansvärt svårt att hålla motivationen uppe! (Hör väl till min lathet det med). Tänk om man hade någon att göra det här tillsammans med kanske det skulle bli lättare?

Varje varje dag så fort jag stoppar något i munnen (även om det bara är en frukt), så tänker jag på hur det kan påverka min kropp. Negativt. Ändå kan jag verkligen inte stå emot att äta för mycket, eller äta lite bullar när man är borta. Ska det vara sååå svårt?
Ingen annan kan ju få min kropp att ändra sig än jag själv… Ändå går man bara i samma spår heeela tiden :-(

Finns det något som helst hopp för mig??

16 Camilla January 22, 2009 at 1:44

Jag vägde 86 kg för fem år sedan (164 lång) – 20 kg hade jag lagt på mig en period när jag hade svårt att gå. Kanske för att jag åt lite för mycket choklad också, om jag ska vara ärlig.
Det började kännas ohållbart, jag måste ner igen, innan det blev ännu värre. Det kändes bråttom och hälsan stod på spel.

Jag satsade på rivstart, ersatte vissa av dagens mål mat med proteinpulver som jag blandade med yoghurt. Fick ett hyfsat bra resultat, men kände att sådär kunde jag väl inte leva. Jag är ju en som gillar att äta mat. Så gick jag ner mina första kilon.

Så träffade jag på GI-metoden och tyckte den verkade riktigt vettig, och jag började att läsa på tills att jag förstod den rätt så bra. Satte igång med mitt väldigt målmedvetna projekt, jag skulle gå ner minst 10 kg – men INTE genom att leva på pulver, och inte genom att träna en massa, utan genom att helt enkelt äta gott, sunt och lagom mycket, det fick ta den tid det ville ta. Röra på mig skulle jag dessemellan – men inte mer än vad jag hann med och klarade av, eller kunde hålla i långa loppet. Jag ville inte göra en tillfällig satsning och bara lura mig själv.

Det tog knappt 18 månader och var jag mäkta stolt. Jag hade inte bara gått ner de 10 kg som var mitt första delmål, utan nått min verkliga målvikt (67 kg) och nästan ner till 66. Jag hade levt ett normalt liv, ätit gott och rört mig rätt så måttligt och ändå såg man knappt att jag nyss hade vägt 20 kg mer. Jag gladde mig åt den härliga maten, mitt tålamod (en hel lång sommar stod det alldeles still på vågen) och de nya kläderna jag hade kunnat köpa. Jag mådde bättre och rörde mig så mycket lättare. Jag var säker på att detta skulle vara.

Men, det sista två åren har det spårat ur lite grand igen. Stress, för lite sömn och dålig planering i en rörig vardag, har fått mig att så sakteliga gå upp nästan 10 av de 20 kilona jag blev av med.

Så nu gör jag en nysatsning, för jag vet att GI-metoden är jättebra och maten härlig att äta. Jag ska tillbaka till målvikten igen – samtidigt som jag skaffar mig en större andel muskler, nu som då – fast ännu bättre! – Tricket denna gången ska bli att jag skaffar mig nya tips och kunskap som jag inte hade tillgång till förra gången. Jag tror det kan bli rätt så kul!

Jag vet att kunskap är grunden, både för att lyckas över huvud taget och sen lika mycket när man vill behålla sin vikt.
I kunskapen hämtar vi vår motivation och jag tror jag är redo nu, för nya tips, mer kunskap och nya tag.

Det är bara att hoppas på att veckobreven från GI-metoden V.2.0 är precis vad jag behöver.

Mvh/Camilla

17 Patrik January 29, 2009 at 5:16

ok…
Jag har nog äntligen hitta motivationen att börja förändra mitt liv, inte bara tack vare boken men den hjälpte till mycket.

Jag har ett stort problem och det är att jag ÄLSKAR mat och har mycket dåliga kunskaper om alt.

Jag trillade in på GI för ett tag sen och fick min motivation att stiga i taket.

Jag har som många andra provat mycket och inte klarat det tex pga ingen mättnadskänsla, dåliga resultat mm.

Att vinna detta hade förändrat mitt liv garanterat för jag måste ta vara på den motivationen jag äntligen fått tag i.

Jag skall idag tala om för vänner och familj mina mål mm och lappen ligger redan vid sängbordet.

Tacksam för experthjälp.

18 lena January 30, 2009 at 14:30

Hej

Har aldrig igentligen försökt banta, men efter två knäprotes operationer, och att jag inte kan gå o röra mig så bra längre så har kilon bara rullat på. Detta vore skoj att vinna då jag kunde se om det hjälper utan en massa motion, då jag är begränsad. Lena

19 Anna-Lena February 10, 2009 at 11:42

Hej

Känns som en upprepning detta men visst är man en i mängden på att luras med att köpa produkter o d för att snabbt få värsta grymma figuren och gå ner i vikt.
Detta har man ju lärt sig – men det tog 40 år ungefär. Nåja inte riktigt.
Är en fd fitness instruktör som levde för träningen men blev dessvärre skadad och efter det kom jag aldrig igen riktigt.
Kilorna växte och växte och idag är gränsen nådd med råge!

Jag vill o tänker komma tillbaka som den glada och goa tjej/kvinna jag en gång var. Inte den trötta överviktiga och tråkiga som jag är idag.
Har nu hållt på med GI-metoden så länge som tre dagar – och vips….känner mig faktiskt lite piggare men har lite jobbigt med att “vad får jag äta” och vill absolut inte göra fel så ett medlemskap hade ju defintivt räddat mina dagar.
Jag har så mycket som 20 kilo att gå ner och då behövs all hjälp och motivation som jag kan hitta.
Den här gången ska jag banne mig lyckas…

//Anna-Lena

20 HIG February 19, 2009 at 19:49

Har hört mig för, läst epp par böcker om gi och fettförbränning och träning, men gjort det ensam utan att veta riktigt hur.
Bildat mig en “rätt” uppfattning om hur allt borde funka, men ingen som kan visa mig facit.
Fast det största farthindret är jag……..
Har diciplinen att träna och ha en sund och bra kost(vad jag vet), men den varar i 2-5 veckor sen tappar jag det helt.
Ser inga resultat, tränar och äter fel måste det ju beropå och blir lat och skiter i vilket.
Efter ett par veckor mår jag skit eftersom jag inte mår och ser ut som jag vill, eller rättare sagt är nöjd med….

Och så här har det varit i …..sen högstadiet…det va 15 år sen….

Funkar detta och om jag klarar av att följa upp mina senastemål blir ingen gladare än jag.

Vi får se hur det går, hör av mig under tiden…..

Saar vi

21 riri February 20, 2009 at 0:48

Jag har nästan alltid varit övervikig och har dessutom prövat det ena och det andra. jag har lyckats med vissa metoder bättre än andra. men har jag alltid fallit tillbaka till mina dåliga vanor.
Jag är dessutom alltid trött och vill till soffan så fort jag kommer hem. Jag har två barn en 6 åring och en 2 åring. jag 26 år gammal men har alltid känt mig stor och miss nöjd med mig själv. den känslan gör att jag alltid är en deprimerad inombords men jag lyckas alltid hålla mina känslor för mig själv alla runt mig upplever mig som världens gladaste person. Jag vill gå ner i vikt bara orka mer må bättre vill bli av med min ryggvärk jag fick efter mitt senaste barn. jag vill bli gladare inombords helt enkelt. jag är så trött på folk som säger att du är så sött med ett vackert ansikte. jag vill vara hel inte bara höra men om du kunde bli smalare. jag är över 100 kilo och 1.63 lång. jag har alltså ett högt bmi. vill inte bli supermodell, men vill bara vara nöjd med mig själv och bli en gladare person inombords.
mvh/riri

22 maja berglund March 2, 2009 at 10:00

HEJ !!!!
Alltså, jag skulle gå ner 10-15 kg, till hösten 2008 för att få en reduserng av mina bröst. Jag lder så av min övervikt o därmed även bysten. -Men april 2008 s skrev min läkar ut en, ny för mig, antideppressiv medicin, vilken de stod, som mycket vanlig biverkning, viktökning. Vilket då resulterade i att ja gick upp ca 18 kg ist för ner 10. Vilken olycka, som om mitt psyke skulle bli bättre, ja är så fixerad vid min kropp o utseende, så nu mår ja ännu sämre, både psykiskt o fysiskt.

Jag hoppa att Gi metoden kan va till hjälp för mig, att förändra mitt levende. Jag hoppas de verkligen, då jag har provat snart allt som finns att prova på. Jag har ju redan på egen hand börjat lite smått, då jag blev rekomenderad detta via min bror, somtror på denna form av diet. Jag tycker de är sååå mycket som stämmer, de var väl så de levde förr, visst åt de spannmålsprodukter, men ej i den stora grad som vi gör i dagens samhälle, men alla snabba kolhydrater som bara överöser oss, bakverk, godis, ljust bröd, pasta, de är vä l de största bovarna, som ja tror iaf.

Så nu hoppas ja att det här är de rätta verktyget för att min motor ska fungera o gå jämt fram.
Mvh Maja Gräddnos

23 Jennie March 2, 2009 at 10:22

Hej Jonas!

Jag vill verkligen gå ner i vikt men har svårt med disciplinen så att säga…. Haqr jätte motivation o går ner i vikt när jag börjar med något, äte rätt och träna, men har fruktansvärt svårt att hålla igång det fastän jag ser på vågen och måttbandet att det funkar….

Jag vet vad man ska och inte ska äta på ett ungefär och jag vet att man ska träna men det är det att hålla igång det sen som är det stora problemet!

Jag har nästan alltid haft för mycket kilo och nu känner jag att det verkligen är dags att ta tag i det… Tror detta skulle funka för mig och hoppas att det gör det för jag behöver verkligen hjälp…

MVH/ Jennie

24 lollo March 2, 2009 at 13:54

jag är inte överviktig, inte underviktig, och inte snygg, det har jag aldrig känt mig. jag tränar hårt och läser mycket om kost på internet(för mycket information). mitt mål är att minska i omfång runt lår och höft (fett) för att se mer proportionerlig ut, kunna få på de där jeansen som passar så bra till min överkropp. jag vet att det handlar om hormoner (insulin, kortisol,östrogen,testosteron osv) och att komma i balans, men det är lättare sagt än gjort för ibland krävs det experthjälp, och det känns pinsamt men Jag Behöver Hjälp! det skulle verkligen hjälpa mig att få bra självkänsla av att inte bara vara bra utan också se bra ut. häven om man är hälsosam så mår man inte alltid bra om man inte ser bra ut. det är därför jag vill vinna ett medlemskap på 36 mån. det skulle ge mig en kick framåt i livet

//Lollo

25 Paulina March 5, 2009 at 13:37

Hej!
Jag är 24 år och jag har “bantat” i minst 10, jag har ätit piller, druckit vidriga pulverdrycker osv osv… men jag lyckas inte! Jag vill inte påstå att jag är fet, men jag har några överflödiga kilon och en dålig och ohälsosam livsstil.
Nu har jag dessutom fått veta att jag har högt kolesterol!
Jag känner mig mer motiverad än någonsin att göra en förändring nu när min hälsa faktiskt är i fara men jag vet inte hur. Gi-metoden har lockat ett tag och nu tänkte jag försöka men jag tycker det är lite krångligt och jag är osäker. Dessutom är jag student och det är dyrt att äta annat än makaroner och ketchup till middag, så jag behöver hjälp och stöd i detta…

Mina främsta mål är att känna mig bekväm i alla sorters kläder och sänka mitt kolesterol och stärka min kropp fysiskt.

/Paulina

26 Sofia Persson March 15, 2009 at 17:21

Det här känns lite jobbigt, att blotta sig fullständigt och visa andra hur missnöjd man egentligen är med sig själv. Men jag har bestämt mig nu, jag SKA klara detta, och jag tror på denna metod, om man nu kan kalla det metod? Livsstil kanske är ett bättre ord?

Hur som helst, mina brister i vardagen är nog framförallt mina fruktansvärt dåliga planeringar av timmar,dagar,veckor. Och mitt otroliga sötsug dagarna ända. Jag är rätt duktig på att göra “viktigare saker än att träna” samtidigt som jag VET att det inte finns några bortförklaringar till att skaffa sig ett bättre och hälsosammare liv. Jag behöver någon som coachar mig och hjälper mig med mina brister som jag sedan kan klara av galant på egen hand efter dessa 36 veckor.

Mitt mål är att bli nöjd med mig själv igen, att tappa mina extra kilon men att framförallt bli en hälsosammare människa som sprider ut massa glädje och motivation.

Jag tror att ni har det..det där lilla extra :)

27 Jenny March 18, 2009 at 15:58

Hej! Jag skulle göra allt för att gå ner de kilona som jag gick upp när jag fick struma men har insett att det är näst intill omöjligt. Så nu vill jag bara hitta en livsstil (kost) som får mig att må bra, bli glad, positiv och kanske minus nåt kilo. Huvudsaken är att jag mår bra. Just nu så tittar jag i spegeln och ser en främmande person. Har dålig självkänsla vilket jag håller på och arbetar med. Går till psykolog och läser Mia Törnbloms Självkänsla nu och Mera självkänsla. Att gå ner i vikt är inte så viktigt för mig men att få bort fettet runt magen.

Jag har motivation, kondition och den styrka som krävs för att klara av detta. Har tränat och tränat å ätit enligt Gi iett helt år utan resultat men jag vägrar att ge mig.

Mitt mål är att ha barn och en hälsosam familj inom 5 år helst kortare tid men jag måste först ta hand om mig själv och jag vet tror/hoppas att med er hjälp kunna bli den krutbrud och mamma jag vill bli.

Med Vänliga Hälsninga/Jenny

28 viveka alm March 18, 2009 at 19:37

Jag vill gärna komma med i ert program då jag försökt så många metoder och upplägg. Jag behöver några bra verktyg och program som jag med noggrannhet, disciplin och kontroll kommer att följa. Jag tränar regelbundet, äter OFTAST enl GI men faller alltför ofta för kolhydrater till helgen och ofta lite för mycket vin (tyvärr inte bara till helgen!)
mvh/

29 Jessica Torstensson April 9, 2009 at 9:49

Hej Jonas!
Jag har nu läst din specialraport och inser att du har helt rätt! För att lyckas måste jag ha klara mål och se till att jag tar ansvar för att uppnå dem. Mina problem är att att jag vill, som så många andra, se resultat direkt! Väger mig varje morgon även om jag vet att det snarare bidrar till viktökning. Har varit med i viktväktarna i många år men faller alltid tillbaka i “godisgropen”. Har ett extremt sötsug och äter godi och kakor i stort sett varje dag. Anledningen till att jag vill gå ner i vikt är först och främst för att få ett bättre humör. Har två barn och det kan vara rätt å tålamodsprövande… Problemet är att mitt blodsocker svänger kraftigt pga allt godis och jag blir emellanåt rätt otrevlig framförallt mot min 4-åring. Blir så arg på mig själv, lovar att inte äta godis nästa dag, men det funkar aldrig. Efter att ha läst din rapport känns det som att det beror på att jag inte har planerat hur det ska gå till, och det behöver jag verkligen hjälp med! Jag vet ju att din metod fungerar för ¨åde min bror och hans fru har gått ner ca 40 kg var! Jag väger 89 kg, har stl 46 i kläder och mår inget vidare. Är en sån person som alltid försöker hålla skenet uppe men jag är trött på det! Jga vill må bra på rktigt! Livet ut! Inte bara i 3 månader utan hela tiden. Kan du hjälpa mig?? Har även kompisar som är intresserade av detta och jag kan säkert få dem att få upp ögonen för denna metod om jag själv uppnår resultat. Har faktiskt valt att inte äsa alla andra inlägg innan jag skiver detta, vill inte påverkas av vad andra vill uppnå. Har annars lätt för att ta till mig andras “viljor” och lura mig at tro att det är det jag oxå vill. Hoppas du kan hjälpa mig! Nu ska jag läsa de ndra inläggen:)

Mvh Jessica

30 Anni June 4, 2009 at 11:19

Hejsan
Detta är just det jag letat efter, något som kan ge mig motivation varje vecka och få mig att fortsätta. Tror jag har provat alla tänkbara metoder och visst fungerar de, ett par veckor sedan har jag tappat orken. GI har jag försökt äta efter och det mår jag bra av men jag går inte ner i vikt så som jag äter nu. Så jag behöver verkligen hjälp!
Anni

31 Anna August 29, 2009 at 15:41

Hej!

Jag är en tjej som vill styra lite av världen till en hälsosam plats. Jag & en kompis har som skolprojekt att jämföra 2 olika metoder inom “diet”. Detta gör vi för att uppmuntra många att äta rätt istället för att äta onyttigt och för att inga ska svälta sig ner i vikt. Banta genom att strunta mat och ersätta mat med cigaretter är inte ett hälsosamt sätt och alla organ i kroppen tar styrk av detta.

Vi har startat en blogg där vi öppnar oss och berättar om processen. Hur vi mår, hur vi känner påverkan och bland annat berättar om förändringar. Där hoppas vi på många besökare som är nyfikna på bästa effekten eller bara tycker det är kul att läsa blogg. Uppdaterar senare om sidan så nyfikna kan gå in och kika lite. En mail har vi också där man kan skriva om åsikter och frågor. Detta projekt ser jag fram emot och en kurs i GI metoden skulle inte sitta fel!

När projektet är över så kanske vi fortsätter med våra metoder eftersom vi får en rutin och slipper tänka på vikt varje gång vi äter något. Jag är en person som inte kan ge mig att sluta komma på idéer till saker så nu får jag sluta skriva anledning till varför just jag vill ha en kurs i GI metoden.

Ha det bra folket! Kram Anna!

32 Sigrid October 11, 2009 at 23:02

Hej. Jag är egentligen verkligen inte överviktig. Jag är 170cm lång och väger ca 51 kilo. Jag har alltid varit jättesmal och kunnat äta precis allt utan att gå upp ett gram…tills nu i somras. Jag brukar träna mycket men nu under sommaren blev det mycket mer öldrickande än träning vilket resulterade i en liten kula på magen. Jag vet att det förmodligen bara är jag som tänker på den, men jag tänker på den varje dag, varje minut..
Folk tycker att jag inte har rätt att klaga, att jag inte har rätt att över huvud taget nämna ordet “mage”. För mig har det aldrig handlat om hur många kilon för mycket man väger utan om hur man vill se ut för att känna sig nöjd med sig själv. Jag är inte nöjd med mig nu och jag mår dåligt över det. Jag vet hur jag såg ut förut och hur jag mådde då, då mådde jag bra. Jag har alltid haft komplex för olika saker men alltid ändå tyckt om min mage, men inte nu längre..

Jag har redan börjat min kamp mot ett bättre jag och jag tränar hårt och äter bra men möts ständigt av frestelser.
Det jag gör är att jag gör undantag. Jag tänker “ähh, lite mer mat skadar inte” eller “en liten kaka efter maten förtjänar jag”. Detta att jag vill ge mig själv belöningar i godis och kakform är mitt största hinder..
Jag gör ständigt undantag.
Jag skulle verkligen behöva denna kurs för att få struktur på mitt liv och få inspiration.

Jag har ingen ätstörning och jag vill inte gå ner i vikt, det är jag inte intresserad av. Det jag vill är att bli av med min mage och få en kropp jag är nöjd med och mår bra med. Jag tycker att jag har lika stor rätt att kämpa för detta som någon med 100 kilos övervikt. Vi har alla samma känsla av att inte trivas med vår egen kropp och det är kämpigt för mig med även om många inte vill ge mig rätten att känna så.

Leave a Comment

Next post: